a berdá nunca fa mal a una causa chusta |
a berdá ye de raso interior. No bi ha que escar-la difuera de nusatros ni querer reyalizar-la luitando con biolenzia con enemigos esteriors |
A boldogság az, amikor összhangban van egymással az, amit az ember gondol, mond és tesz. |
a buď zmena, ktorú chceš vidieť vo svete |
a felicidade obtém-se quando o que se pensa, o que se diz e o que se faz estão em harmonia |
A felicidade obtense cando o que se pensa, o que se di e o que se fai están en harmonía |
a felicità s’avi quannu chiddu chi si pensa, chiddu chi si rici e chiddu chi si fasunnu in sintunia |
a fin está nos medios, como a árbore nas sementes |
a fin está nos medios, como a árbore nas sementes |
a fin ye en os medios, como l\'arbol en a simién |
a força não vem da capacidade física, mas de uma vontade indomável |
a força não vem da capacidade física, mas de uma vontade indomável |
a forza non vén dunha capacidade física senón dunha vontade indómita |
a forza un vena d\'i capacotà fisiche, ma i na volontà indomita |
a grandaria d\'una nazión y o suyo pogreso moral pueden midir-se por a traza en que |
a grandeza de uma nação e o seu progresso moral podem medir-se pela forma como tratam os animais |
a grandeza de uma nação e seu progresso moral podem ser medidos pela forma em que os animais são tratados |
a grandeza e el progreso moral duha nación poden medirse polo xeito que tein de tratar os animais |
a grandeza e o progreso moral dunha nación poden medirse polo xeito que se ten de tratar os animais |
a lelkiismeretem a világon az egyetlen zsarnok, amit lefogadok |
a l\'han monstra-ne à chërde che lòn ch\'a l\'é bel a l\'ha nen damanca \'d esse util, e che lòn ch\'a l\'é util a peul pa esse bel. I veul monstré che lòn ch\'a l\'é util a peul ëdcò esse bel |
á ra felizidá se i plega cuan lo que uno piensa, lo que uno dize y lo que uno fa, son á consonán |
a sem impared ma la convinzioun ca quel c\'l\'é bel an bsogna \'esre òtil, e quel c\'l\'è òtil un po esre bel. A voi fe veda ca quel c\'l\'è òtil a po esre enca bel |
a s\'an insgnèe che coll ch\'l\'é bell an gh\'à mia bisògn d\'èser òtil, e che coll ch\'l\'é òtil an pol mia èser bell. Mé a vòi fer vèder che coll ch\'l\'é òtil al pol èser anca bell |
a végeredmény ugyanúgy nő ki az eszközből, mint ahogy a fa lesz a magból |
a veitæ a l\'é söo che drento de niätri. No se peu attrovâla con deuviâ violensa contra di nemixi de de feua |
a veitæ a no dannezza mai unna còusa giusta |
a verdade é totalmente interior. Não devemos buscá-la fora de nós mesmos nem querer realizá-la lutando com violência contra inimigos exteriores |
a verdade é totalmente interior. Não devemos buscá-la fora de nós mesmos nem querer realizá-la lutando com violência contra inimigos exteriores |
a verdade é totalmente interior. Non habemos buscala fóra de nós nin querer realizala loitando con violencia contra inimigos exteriores |
a verdade é totalmente interior. Non habemos buscala fóra de nós nin querer realizala luitando con violencia contra inimigos exteriores |
a verdade nunca damnifica unha causa xusta |
a verdade nunca prejudica uma causa justa |
a verità u\'ddanneggia mai \'na \'bbona causa |
a ver\'tà no guast mai na giusta caus |
a xente arruína máis as cousas coas palabras que co silencio |
a xente arruína máis as cousas coas palabras que co silencio |
aci pret aci- tas padara visu pasauli aklu |
adevărul nu dăunează niciodată unei cause drepte |
adevărul trebuie găsit doar în noi înşine, dar nu poate fi găsit folosind violenţa împotriva duşmanilor noştri din afară |
afpun ta choyükey mapu mew, feyti anümka fün mew reke |
ainus türann, keda ma siinilmas tunnistan, on mu omaenese südamehääl |
ainut tyranni, jonka suvaitsen, on oma omatuntoni |
al fén l è int i mîZ, cunpâgn a l âlber int l almén |
al fin al nasa dai mes pär obtenerlo acsí come la planta la nasa da la smenta |
al fîn al sta in di mêz, come l\'èlber in dla smèinza |
al fin \'l è in dal mès, cme la pianta in dla smensa |
alles wat we eten zonder het eigenlijk echt nodig te hebben, stelen we uit de magen van de armen |
alles wat we eten zonder het eigenlijk echt nodig te hebben, stelen we uit de magen van de armen |
alt hvad vi spiser unødigt, plyndrer vi fra de fattiges maver |
ammài me ammài, ce o kosmo spiccèi ka en vlèvi |
an disoc\'h a ziwan diwar an doare-ober, evel ma tiwan ar wezenn diwar ar c\'hreunenn |
an eürusted eo pa vez en unvaniezh ar pezh a soñjit, a lavarit hag a rit |
an eye for an eye makes the whole world blind - Mahatma Gandhi |
an ghè mènga \'na vìa per la pês. La pês l\'è la vìa |
an gwyryoneth ny wra byken shyndya cas yw lel |
an i é brîSa una strè par la pèS. La pèS l\'é la strè |
an tirant nemetañ a zegemeran er bed-mañ eo ar vouezhig em diabarzh |
ändamålet kommer ur medlen, liksom trädet ur sitt frö |
añetegua araka’eve nombyaigui apohare hekojojáva |
ant ij cas ëd consiensa la lèj ëd la magioransa a l\'ha nen leu |
aprendéronnos a acreditar que a beleza non precisa de ser útil e que o útil non ten ha a ser bonito. Quero demostrar que unha cousa útil tamén pode ser bonita |
aprendéronnos a crer que a beleza non precisa de ser útil e que o útil non ten ha a ser bonito. Quero demostrar que unha cousa útil tamén é bonita |
aprendiéronnos a crer que la belleza nun precisa ser útil y que daqué útil nun puede ser formoso. Quiero demostrar qu\'una cosa útil tamién puede ser formoso |
ar gwirioù a zeu anezho o-unan d’an nep a ra e zeverioù |
ar wirionez morse ne ra droug d\'ur c\'haoz reizh |
arak sae polaftumaks ton uchsak shaehaerjtj esta |
ash ki setjmaelmandi, setjmaelmasj sons kisj |
at cì e smudamént ch\'at vò vìda te mònd |
at ze gewiëte èn \'t spiël ès, hèt niemed aanes iet te koekke |
Aug um Aug, und die Welt wird blind |
auga fyrir auga, og heimurinn verður blindur |
automatikusan szaporodnak a jogai annak, aki rendesen végzi kötelességeit |
az ember sokkal több kárt okoz a szavaival, mint a hallgatásával |
az erőt nem a testi adottságok jelentik, hanem a vasakarat |
az igazság soha nem árthat az igaz ügynek |
az igazságot csakis magunkban találhatjuk meg, nem pedig külső ellenség elleni erőszak alkalmazásával |
azt tanították nekünk, hogy a szépnek nem kell feltétlenül hasznosnak lennie, a hasznos pedig nem lehet szép. Azt szeretném bebizonyítani, hogy ami hasznos, az egyben szép is lehet |
bądź zmianą, którą chcesz zobaczyć w świecie |
bao chua duy nhat tren doi nay ma toi chap nhan duoc do la luong tam cua chinh toi |
beatitudinem obsequimur, cum, quod cogitamus, quod credimus, quod dicimus, congruentia sunt |
become the change you want to see in the world - Mahatma Gandhi |
begia begi truk eta, azkenean, mundua itsutu |
berdat no ta hasi daño na un kousa hustu |
bevit en un doare eeunoc\'h, ma c\'hallo tud all chom bev |
beweugh yn-sempla del allo re erell bewa yn-ünyk |
bez ar c\'hemm a fellfe dit gwelet er bed |
biba mas simpel di moda ku otronan por biba simpel |
bibe bew goraney detewê le cîhan da bîbînî |
bibir más simplemén ta que atros puedan simplemén bibir |
bij gewetensvragen is er geen rol weggelegd voor de regel van \'bij meerderheid van stemmen\' |
bir göze karşılık bir göz, ve bütün dünya kör olacak |
bivir mas semplemente para ke otros puedan semplemente bivir |
bize güzel olanın faydalı olmasına gerek olmadığına ve faydalı olanın güzel olamayacağına inanmayı öğrettiler.Göstermek istiyorum ki faydalı olan aynı zamanda güzel de olabilir |
bizi apalago, beste batzuk apalki bederen bizi ahal daitezen |
bli själv den förändring du vill se i världen |
bliv den forandring du gerne vil se i verden |
būk tas pokytis, kurį tu nori išvysti pasaulyje |
bydd y newid yr hoffit ei weld yn y byd |
campà cchiù nzémprece, accussì ca pure ll\'ate ponno campà sempreciamente |
campa cchiù semplicimenti accussì l´auttri ponu semplicimenti campari |
campà co\' più simplicità accuscì que anco j\'atri càmpinu co\' simplicità |
campà più semplicimente per chi l\'altri possanu sempliimente campà |
campari cchiù semplicementi, in modu ca l\'autri ponnu semplicementi campari |
canpa int na manîra pió sänpliza, par vîd che chi èter senplizemänt i pòsen canpèr |
caută să trăieşti cât mai simplu ca şi alţii să poată trăi simplu |
çavek di hember çavek de, tev dinê kor dike |
che ta zoy weshalkakefi ta zugu ñi zugun wej ñi ñüküfkülenon mew |
chem rume ta iel güñülenon mew ta che müntuñmapeel fey ti nienolu ta iyaqel |
chiqaxa, jani puniwa jani wali luririti, mä suma laykuchi ukaja |
ci hanno insegnato a credere che quello che è bello non ha bisogno di essere utile e che quello che è utile non può essere bello. Voglio mostrare che quello che è utile può essere anche bello |
ci hanno \'mparato a credi ca \'cchiru ca è bellu nun teni bisuognu di essi utili e \'cchiru ca è utili nun pò essi bellu.Vogliu mustrà ca \'cchiru ca è utili pò essi anche bellu |
cieľ je obsiahnutý v prostriedkoch ako strom v semene |
cíl raší z prostředků jako strom ze semínka |
cilj iznikne iz sredstva kao što stablo niče iz sjemenke |
cilj poganja iz sredstva, kot steblo kali iz semena |
cilvēks iznīcina daudz vairāk ar vārdiem nekā ar savu klusēšanu |
člověk ničí věci mnohem více slovy než mlčením |
človek ničí veci oveľa viac slovami než mlčaním |
človek pokvari stvari veliko bolj s svojimi besedami kot s svojim molkom |
coll ch\'as pol otgnir al desvin dal coll ch\'as pol drover, come l\'èlber al desvin da la soo smèinta |
covekot gi kazuva rabotite mnogu poveke so zborovite otkolku traejki |
čovjek upropasti stvari mnogo više riječima nego šutnjom |
co\' se trata de questioni de cossienza le ragioni dela magioranza no esisti |
czlowiek szkodzi bardziej swoimi słowami niż gdyby zachował milczenie |
c\'hann \'nsignat a crerer che e cose bell nun song util e chell che util nun song \'e cos bell. Voglje addimostrà che \'e cose belle song pur util |
c\'hanno \'mparato de crede\' che \'e cose belle nun c\'hanno abbisogno d\'esse\' utili e che \'e cose utili nun ponno esse\' belle. Vojo fa\' vede che \'e cose utili ponno pure esse\' belle |
c’insignaru a cridiri ca chiddu ca iè bellu non avi bisognu di iessiri utili e ca chiddu ca iè utili non iè bellu.Voghiu mustrari ca chiddu ca iè iutili po essiri macari bellu |
daar is geen pad na vrede nie. Vrede is die pad |
daha basit yaşa ki diğerleri de basit yaşayabilsinler |
dans les cas de conscience, la loi de la majorité ne trouve pas de place |
das Ergebnis entsteht aus den Mitteln, wie ein Baum aus einem Samenkorn entsteht |
daw hawliau ohonynt eu hunain i’r sawl sydd yn cyflawni ei ddyletswyddau |
de enige tiran die ik accepteer in deze wereld, is het kleine stemmetje van binnen |
de enige tiran die ik in deze wereld aanvaard is dat kleine stemmetje binnenin mezelf |
de grootsheid van een natie, en zijn morele ontwikkeling kunnen worden gemeten aan de wijze waarop zij haar dieren behandelt |
de grootsheid van een natie, en zijn morele ontwikkeling kunnen worden gemeten aan de wijze waarop zij haar dieren behandelt |
de mens bederft veel meer met zijn woorden dan met zijn zwijgen |
de mens verpest veel meer met zijn woorden dan met zijn stiltes |
de waarheid doet een goede zaak nooit schade |
de waarheid is nooit schadelijk voor een rechtvaardige zaak |
de waarheid kan nergens anders dan binnen in onszelf gevonden worden, noch kan ze worden gevonden door het gebruik van geweld tegen vijanden van buiten |
de waarheid kan nergens anders dan binnen in onszelf gevonden worden, noch kan ze worden gevonden door het gebruik van geweld tegen vijanden van buiten |
de woerd ès nérges aanes te vènne as èn os bènneste, ooch nie dér fors te gebreike tiëge daaj wao os tiëgewérke |
dem emes ken men gefinen bloyz in zikh gufe un nit durkh shrekkoyekhes kegn undzere sonem klapey-kuts |
dem moralishn matsev fun di greste umes-veleshoynes ken men mestn loyt dem vi zey bahandlen bale-khay |
den asuntunan di konsenshi no tin lugá pa e lei di mayoria |
den enda tyrann jag kan acceptera är rösten inom mig |
den eneste tyran, jeg accepterer i denne verden, er min indre stemme |
den, der udfører sine pligter, som han skal, samler sig automatisk rettigheder |
deprediénunnos qu\'aqueillu que ye guapu nun tien de ser útil, y que lu que ye útil nun ye a sere guapu. Sou a amosare qu\'aqueillu que ye útil ye a sere guapu |
der ben-odem makht mer kalye durkh dvorem vi durkh sheket |
der einzige Tyrann, den ich in dieser Welt anerkenne, ist die leise innere Stimme |
der er ingen vej til fred. Fred er vejen |
der Mensch zerstört sehr viel mehr mit seinen Worten als mit seinem Schweigen |
der poyel-yoytse shprotst fun di mitlen, vi der boym fun der zriye |
desket omp bet da grediñ n\'eus ket ezhomm d\'ar pezh a zo kaer bezañ talvoudus ha ne c\'hall ket ar pezh a zo talvoudus bezañ kaer. Fellout a ra din diskouez e c\'hall ar pezh a zo talvoudus bezañ kaer ivez |
det finns ingen väg till fred. Fred är vägen |
deviens le changement que tu veux voir dans le monde |
di mesela wîjdanê de, tu ciha zagona zorbayetî nîne (Mahatma Gandhi) |
die Behandlung, die man Tieren zukommen lässt, ist ein Maßstab für die Größe und den moralischen Fortschritt einer Nation |
die einde spruit uit die middele, net soos die boom uit \'n saadtaan |
die enigste tiran wat ek in hierdie wêreld erken, is die klein sagte stemmetjie hierbinne |
die grootheid van ’n nasie en sy morele vooruitgang kan gemeet word aan die wyse waarop sy diere behandel word |
die mens beduiwel veel meer dinge deur sy woorde as deur sy swye |
die waarheid is nêrens anders te vind as binne-in onsself nie, en dit kan ook nie gevind word deur geweld teen eksterne vyande te gebruik nie |
die waarheid is nooit tot nadeel van \'n regverdige saak nie |
die Wahrheit kann nirgendwo anders gefunden werden als in uns selbst; noch kann man sie durch Einsatz von Gewalt gegen äußere Feinde finden |
divinez l\' candjemint qui vos sohêtîz veûy è monde |
drepturile cresc automat celui care îşi face datoria conştiincios |
dünyada görmek istediğin değişim ol |
dünyada kabul edebileceğim tek zorba içimdeki sakin küçük ses |
dysgwyd inni gredu nad oes angen i\'r hyn sy\'n hardd fod yn ddefnyddiol ac na all y defnyddiol fod yn hardd. \'Rwyf i am ddangos y gall y defnyddiol fod yn hardd hefyd |
dzīvo vienkāršāk, lai citi varētu vienkārši dzīvot |
d\'mänsche mached mit schwätze meh kaputt als mit schwige |
e berdat ta totalmente interior. Nos no por buské usando violensia kontra enemigunan di afó |
e derechinan ta oumentá outomátikamente pa esun ku ta kumpli debidamente ku su derechinan |
e fin ta sprùit for di meimei, manera e palu for di e simia |
e grandesa di un nashon i su progreso moral por wòrdu midí dor di e forma den kua nan ta trata nan animalnan |
e úniko tirania ku mi ta aseptá den e mundu aki ta \'e bos chikitu\' den mi |
e vêr u\'n fa maj mèl m\'al robî gióstî |
e vërteta ëshë diçka krejt e brëndshme. Nuk duhet ta kërkojmë jashtë vetvehtes dhe as të mundohemi ta realizojmë duke luftuar dhunshëm me armiqtë e jashtëm |
e vërteta nuk dëmton kurrë një kauzë të drejtë |
ea feicità tea ghé co, queo che te pensi, queo che te dixi e queo che te fé, xé in armonia |
ea forsa no ea vien da dal fisico ma da na voeontà indomabie |
ea verità noea crea mai dano pa na giusta causa |
ea verità sta tuta dentro de noaltri. No gavémo da sercarla al de fòra de noaltri stessi, e gnanca farla lotando co\' nemissi esterni |
ea verità xé tuta drento de noaltri. No gavémo da sercarla fòra de noaltri stessi, e gnanca farla lotando co\' nemissi esterni |
eder denak baliagarri izan beharrik ez duela eta baliagarri denak ezin eder izan duela sinesten irakatsi digute. Baliagarri dena eder ere izan daitekeela frogatu nahi dut |
egia guztiz barnekoa da; ez da gure baitatik at bilatu behar, ez eta kanpoko arerioen aurkako borrokan gauzatzen saiatu behar ere |
egiak ez dio inoiz kalterik egiten bidezko kausa bati |
egina\'r canlyniad o\'r dull, fel yr egina\'r goeden o\'r hedyn |
egy nemzet nagysága és erkölcsi fejlődése azon mérhető le, hogy miként bánik az állataival |
ei ole tietä rauhaan. Rauha on tie |
ël but a buta da ij mojen, tan-me l\'erbo a buta da la smens |
el fi l’è en dei mesi come la piñata l’è en del seme |
el fin brota de los medios, como el árbol de la semilla |
el fin el sta in di mezz come l\'alber in la somenza |
el fin el xe \'ntei mexi, come che l\'àlbaro el xe \'ntei simi |
el fin xé nei mèzi come l\'albaro xé nel seme |
el fin xé nei mèzi come l\'albaro xé nel seme |
el fine vien dei mezi come che l\'albero vien del fruto |
el hombre empobrece las cosas mucho más con las palabras que con el silencio |
el ombre emprovese la kaza muncho mas kon las palavras ke kon el silensio |
el solo tirano che posso acetar xe quela \'voseta fina fina\' dentro de mi |
el sul ditatur che pode pensà en de la me eta, l\'è la me cusciensa |
elä yksinkertaisemmin, jotta muutkin voisivat yksinkertaisesti elää |
élj egyszerűbben, hogy mások egyszerűen élhessenek |
en aferioù a goustiañs, lezenn ar muiañ-niver ne dalvez ket |
en asuntos de conciencia a lei da maioría non conta |
en asuntos de conciencia no cabe aplicar la ley de la mayoría |
en asuntos de conzenzia no cal aplicar a lay d\'a mayoría |
en de le questiù de cusciensa, le resù dei chej che j\'è de piò le val nient |
en echi mia stràa ti pai ambrò si ffilìa. I filìa ene i stràa |
en materia de konsiensia no konviene aplikar la ley de la mayoridad |
en nations storhed og dens moralske fremskridt måles på den måde dyrene bliver behandlet |
en nations storhet och dess moraliska framsteg kan mätas genom hur man behandlar djuren |
en qüestions de consciència, les raons de la majoria no hi tenen lloc |
en temas de conciencia, la llei de las mayoranza nun tien abellugu |
enemmistön lailla ei ole sijaa omantunnon asioissa |
ens han ensenyat a creure que la bellesa no necessita ser útil i que una cosa útil no pot ser bella. Vull demostrar que una cosa útil també pot ser bella |
ens han ensenyat a creure que la bellesa no necessita ser útil i que una cosa útil no pot ser bella. Vull demostrar que una cosa útil també pot ser bella |
ensinaram-nos a acreditar que o belo não precisa de ser útil e que o útil não pode ser belo. Quero mostrar que o útil também pode ser belo |
er bestaat geen weg naar vrede. Vrede is de weg |
er fine è ne li mezzi come l\'arbero ner seme |
er is geen pad naar de vrede. Vrede is het pad |
eraeda kirdanj eraefsa, taenksa ilae lomanjtnaendi karmaj ulaema koda eraems kirdanj eraefsa |
es gibt keinen Weg zum Frieden. Der Frieden ist der Weg |
eskubideak zuzenean areagotzen dira betebeharrak zuzen betetzen dituenarentzat |
esse ël cambi ch\'it veule voghe ant ël mond |
essi er cambiamento che voressi vede´ ner monno |
everything we eat without really needing to is plunder from the stomachs of the poor - Mahatma Gandhi |
exitus positus est in instrumentis ut arbor in semine suo |
ez dago bakerako biderik; bakea da bidea |
e\' mutiv l\'è in ti strument tel quel l\'erbri in ti simenzi |
e\' piò c\'us magna, e\' men t\'le stomach ad purèt |
e\' ver l\'è unquel impedment t\'la giosta preteisa |
fà in mòd d\'èser tè al cambiamèint ch\'er vò vàdder in dal mànd |
faut pas tsertsî la veretâ âotra pâ qu\'âo dedein de no; no pouein pas mé la trovâ per la fooce contro dâi z\'einnemi dâo dèfro |
felicidade é quando o que você pensa, o que você diz, e o que você faz estão em harmonia |
feliĉo estas, kiam tio, kion vi pensas, kion vi diras kaj kion vi faras, estas en harmonio |
feyti füxañpüramüwün ta kiñe xoy mapunüwün chi che ka ñi nor rakizuam amun kimgeafuy chumechi ta ñi yamkefiel ta kujiñ |
feyti kiñegey ti genkawün ñi zuamfiel tüfachi mapu fey ta ñi kishu ta ñi günezuamgey |
fe\' na voida piò castigheda, ad modi ch\'enca un elter a posa camper |
fii schimbarea pe care vrei să o vezi în lume |
fomos ensinados a acreditar que aquilo que é belo não precisa ser útil e que aquilo que é útil não pode ser belo. Eu quero mostrar que o que é útil também pode ser belo |
forsa no ta bini di kapasidat físiko, sino di un boluntat indomabel |
forto ne devenas de fizika kapableco. Ĝi venas de firma volpovo |
führe ein einfacheres Leben, damit andere einfach leben können |
f’materji ta’ kuxjenza il-ligi tal-magguranza ma ghandhiex |
gals sākas līdz ar iecerēto, tāpat kā koks dīgts no sēklas |
gekentu pile ta rakizuam pelowelayay ta mapu |
Gelay rüpü ñi tügküleam. Tügkülen may ta rüpüey |
gellir mesur mawredd cenedl, a\'i chynnydd moesol, yn ôl y ffordd y bydd yn trin ei hanifeiliaid |
gelukkig ben je als denken, zeggen en doen in harmonie zijn |
gelukkig is jy wanneer dit wat jy dink, sê en doen in harmonie is |
gerçek doğru bir nedene hiçbir zaman zarar vermez |
gewreyî neteweyek û pêshkewtinî exlaqî wî be rêgey cûllanewey wî be ajellan ra depêwrê |
gizartearen zazpi bekatu: printzipiorik gabeko politika, lanik gabeko aberastasuna, kontzientziarik gabeko plazera, adiurrerik gabeko ezagutza, moraltasunik gabeko merkataritza, gizatasunik gabeko zientzia eta nekerik gabeko gurtza |
gizonak askoz ere gehiago narriatzen ditu gauzak hitzekin isiluneekin baino |
Glück ist wenn dein Denken, Reden und Tun harmonieren |
gna nouk tchimin på påye. Li påye c\' est li tchmin |
görevlerini gereğince yerine getirenlerin hakları da otomatik olarak artar |
grannezza e prugresso murale \'e na nazzione se ponno valutà r\'ô trattamento ca riserva a ll\'animale |
güç fiziksel kapasiteden gelmez. Hiç bir şeye boyun eğmeyen bir arzudan kaynaklanır |
güello por güello, y o mundo rematará ziego |
hakikat, içimizden başka hiçbir yerde bulunamaz ve dış düşmanlara karşı şiddet kullanarak da elde edilemez |
happiness is when what you think, what you say, and what you do are in harmony - Mahatma Gandhi |
hapusrwydd yw pan fo\'r hyn a feddyliwch, a ddywedwch ac a wnewch, yn cydgordio |
he \'a essere \'o cagnamiento che vuò veré int\'ô munno |
helburua bitartekoetan dago, zuhaitza hazian legez |
hende ta daña kosnan mas ku su palabranan ku su silensio |
her çawey bo çawêk hemû dinya kwêr deka |
herri baten handitasuna eta aurrerapen morala animaliak tratatzen dituzten moduagatik neur daiteke |
het einde spruit voort uit de middelen, zoals de boom groeit uit het zaad |
het einde spruit voort uit de middelen, zoals de boom groeit uit het zaad |
Hét szociális bűn: elvek nélküli politika, munka nélküli gazdagság, lelkiismeret nélküli élvezet, jellem nélküli tudás, erkölcs nélküli kereskedelem, emberség nélküli tudomány, és áldozat nélküli imádat. |
hîch rêgayek berew ashî nîye, ashtî bo xoy rêga ye |
homo res pauperat multo magis verbis quam silentio |
homo ruinigas aferojn multe pli per siaj vortoj ol per sia silento |
i alìssia tin echùme cessu ssemà. En è nna tin vrìcume ittapèzzu ssemà tè na ti ppiàcume lottèonta tinatà me tus anemìcu |
i charà èxete motte cino ka i pensète, cino ka i lète ce cino ka ikànnete ine antàma |
i dirét i dvèinten de piò dapperlôr, se\'t\'fê al tô dvêr cum\'às dêv |
i dirétt i cràssen da par låur se ón al fà pulîd al sô dvair |
i diriti aumenta automaticamente par chi che fa ben el so dovere |
i diritti aumentano automaticamente per chi compie debitamente i suoi doveri |
I gà ‘nsegnat a crèdèr che chel che l’è bel el ga bisogn de eser util e che chel che l’è util èl pol mia eser bèl. Oi fa èder che chel che l’è bel l’è po a util |
i m\'han sempr insegné che pära che una cosa la sea útil n\'importa miga che la sea bela y pära che una cosa la sea bela gh\'é miga d\' bsógna che la sea util. Col che voj dimosträr l\'é che l\'útil al pol anca ser bel |
i ne ga imparà a creder che quel che xe bel no ga de esser utile, e che quel che xe utile no pol esser bel. Voio provarve che una roba utile pol anche esser bela |
i ne ga insegnà crédar che quel che xe beło no \'l ga da èser ùtiłe, e che quel che xe ùtiłe no \'l pol èser beło. Vojo farve védar che na roba ùtiłe ła pol èser anca beła |
i ne gà insegna\' credar che queo che xè beo no \'l gà da essar ùtie, e che queo che xè ùtie no \'l pol essar beo. Vojo mostrarve che queo che xè ùtie pol essar anca beo |
i ne gà insegna\' credare che queo che xè beo no \'l gà da essare ùtie, e che queo che xè ùtie no \'l poe essare beo. Vojo farve vèdare che queo che xè ùtie poe essare anca beo |
i òmen l arvéNna i quî pió cån äl parôl che cån al silänzi |
i òmeni i rovina łe robe pi parlando che taxendo |
i òmmi arroinn-an e cöse ciù co-e pòule che co-o scilensio |
i s an insgnè ed cràdder che quall ch\'l é bèl al n à brîSa biSåggn d èser óttil e che quall ch\'l é óttil an pôl brîSa èser bèl. A vói fèr da vàdder che quall ch\'l é óttil al pôl èser anc bèl |
i samvetsfrågor kan man inte ge majoriteten rätt |
i samvitighedsspørgsmål har flertal ingen ret |
i sàn insgnè a cràdder che qual ch l\'è bèl an gh\'ha mènga bisègn d\'èser utìl e che qual ch l\'è utìl an pôl brìsa èser bèl. A vòi dimostrèr che qual ch l\'è utìl al pôl anch èser bèl |
i s\'à insegnà a credar che quel ch\'è bel an al gh à mia \'d bisogn d\'esar necesari e che quel ch\'è necesari al pol mia esar bel. Volema far vedar che quel ch\'è necesari al pol anca esar bel |
i s\'à insgnà a credar ca quél c\'l\'è bèl n\'al dév brisa anca sarvir quèl e che quél c\'à serav quèl pól brisa esar bèl. A vöi far védar che quél c\'a serav quèl pol anca parer bèl |
iĝu la ŝanĝo, kiun vi deziras vidi en la mondo |
ihminen pilaa paljon enemmän sanoilla kuin olemalla hiljaa |
ihtiyacımız olmadan yenilen herşey, fakirlerin midesinden çalar |
il fin al è intai miez come l\'arbul inte semenze |
il fine è nei mezzi come l\'albero nel seme |
il n\'y a pas de chemin vers la paix. La paix est le chemin |
il sôl ditatôr al mont che \'o puedi acetâ \'e jè la mê cusienze |
il-kobor ta’ nazzjon u l-progress morali tieghu jistghu jitkejjlu minn kif dak in-nazzjon jittratta l-annimali |
ilhs nos an mostrat a creire que aquò qu\'es bèl a ren besonh d\'èsser útil e que çò qu\'es útil pòl ren èsser bèl. Vuelh mostrar que çò qu\'es útil pòl decò èsser bèl |
ils nous ont enseigné à croire que ce qui est beau n\'a pas besoin d\'être utile, et que ce qui est utile ne peut pas être beau. Je veux vous montrer que ce qui est utile peut aussi être beau |
in aangelegenheden van het geweten is de wet van de meerderheid van geen tel |
în chestiuni de conştiinţă, legea majorităţii nu-şi are locul |
in conscientiae rebus adhibenda non est maioris partis lex |
in enyonim fun gevisn iz nit faran keyn sibe nokhtsugeyn dem rov minyen ve-binyen |
in gewetensake het die wet van die meerderheid geen plek nie |
in Gewissensfragen ist kein Raum für das Prinzip der Mehrheit |
in matters of conscience, the law of the majority has no place - Mahatma Gandhi |
in til questión \'d coscienza il razón \'d la majoranza \'n esiston brisa |
ind all question da coscienz l ragion da maggioranz non g esist\'n |
indarra ez da ahalmen fisikotik sortzen, nahimen menderakaitz batetik baizik |
inimene rikub palju rohkem asju ära oma sõnade kui oma vaikimisega |
insan bir çok şeyi sessizlikten çok sözleriyle yıkar |
instituti sumus ut putaremus quod pulchrum esset non necesse utile et quod utile pulchrum non posse. Demonstrare volo utile etiam pulchrum esse posse |
int äl quistiån ed cunsénzia, la laZZ dla magiuranza la n i pôl brîSa intrèr |
intas cuestions di cusience lis rasons de magjorance no esistin |
inte costioin de conscensa e raxoin di ciù tanti no cóntan ninte |
intra \'lli questioni ti coscienza li raggioni ti la maggioranza non esistinu |
Int\'al quis-ciòun d\'cusciènzia, l\'an còunta la lèz d\'la magiurènza. |
istina nikada ne može naškoditi pravednoj stvari |
istina se ne može naći nigdje osim u nama, niti se može naći uporabom sile prema vanjskom neprijatelju |
iura sua sponte crescunt debite servantibus officium suum |
izan zaitez munduan ikusi nahi duzun aldaketa |
jadilah perubahan yang anda mahu lihat di dunia ini |
jedini tiranin kojega na ovome Svijetu prihvaćam jest vlastita savjest |
jediný tyran, kterého na tomto světě respektuji, je onen \'slabý hlásek\' ve mně |
jediným tyranom, ktorého môžem na svete akceptovať, je moje svedomie |
jedynym tyranem na świecie, którego mogę zaakceptować jest moje sumienie |
ji ndryshimi që dëshëron të shohësh në botë |
jicho kwa jicho, ulimwengu utakuwa na upofu |
jinallata causakusunanchis tian wajkuna jinallata causakunankupaj |
jozhanj kizaevkstnaenj esa lamanj kojsj ash koda kundams |
k míru nevede žádná cesta. Mír sám je cesta |
kaikki se mikä syödään tarpeettomasti on pois köyhien vatsasta |
kalz muioc\'h a vez distrujet dre gomzoù mab-den eget dre e zilavar |
kansakunnan suuruutta ja sen moraalista kehitystä voidaan mitata sillä, miten siellä kohdellaan eläimiä |
kement tra a zebromp hep na vefe ret evit gwir a zo preizh diouzh kofoù ar beorien |
kiam temas pri konscienco, la leĝo de la plejmulto ne validas |
kimeltugekeyin chem rume ta azlu ñi zuamfalnon feyti zuamfallu ñi azkenon. Ayin ñi azkünual feyti azlu ka ñi zuamfalael. |
kimün ta chem ta mi ayifel mülean ta tüfa chi mapu mew |
kļūsti par tām izmaiņām, kuras vēlies skatīt pasaulē |
koniec wynika ze środków, tak jak drzewo kiełkuje z nasiona |
kontzientziari dagozkion auzietan, gehiengoaren legeak ez du indarrik |
konzugun mew ta xürlay ta fenxen che ñi azkünuael |
kun int it-tibdil li tridu jsir fid-dinja |
l ónnic tirân ch’a pòs aztèr al månnd l é cla vuSléina däntr in mé |
la celo ŝprucas el la rimedoj kiel la arbo ĝermas el la semo |
la erità la fa mai dagn a le cause gioste |
la erità l\'è tota deter. En gà mja de sercala de fò e en gà mja de fala sò co la catieria cuntra i nemis |
La felicidá yía cuandu lu que piensas, lu que creyes y lu que fais tán n\'harmunía |
la felicidad se alcanza cuando lo que uno piensa, lo que uno dice y lo que uno hace, están en armonía |
la felicità si ottiene quando ciò che si pensa, ciò che si dice e ciò che si fa sono in armonia |
la fi és en els mitjans, com l\'arbre o la llavor |
la fi és en els mitjans, com l\'arbre o la llavor |
la fin est dans les moyens comme l’arbre dans la graine |
la fin esta en las vesiles, komo el arvole en la simiente |
la fin salye dâi moyan quemet l\'âbro dzerne du la granna |
la fin ta nos medios, como l\'árbole na simiente |
la fin ta nos medios, comu l\'árbol na simiente |
la force ne vient pas des capacités physiques mais d\'une volonté indomptable |
la forsa l’an dipend mia dal fisich, ma dala volontà |
la fôrza la n é brîSa una questiån ed mósscuel, mo d una volontè indumâbil |
la fôrza l\'àn\'t\'vîn mènga dai mùscol mò da la tô volontê èd fêr |
la forza non scaturisce dalle capacità fisiche, ma da una volontà indomita |
la forza nun vieni dalli capacità fisichi,ma da \'na volontà \'ndomita |
la forza nun vie´ dalle capacità fisiche, ma da ´na volontà indomabbile |
la fuersa no proviene de la kapachita fizika, ma de una veluntad indominavle |
la fuerza no emana de la capacidad física, sino de una voluntad indómita |
la fuerza nun vien de la capacidá física. Vien de un indominable deseyu |
la genta la limita al valor dil cosi pú bombén con parlären che con täser |
la ghèmja \'na strada che l porta a la pas, la pas l\'è la strada |
la grandazza d na naziån e al sô prugrès murèl i s pôlen miSurèr dala manîra cum äli én tratè äl såu bîsti |
la grandàzza d\'una naziòun e al sô progrêss morêl is pôlen batzêr dà come i èn tratê i animê |
la grandece di une nazion e il so progres morâl si puedin judicâ dal tratament che riservin ai animai |
la grandeco de nacio kaj sia morala progreso povas esti mezuritaj laŭ la maniero trakti siajn bestojn |
la grandesa de \'na nasiù e el so migiloramento moarl i se capes da come i trata le bestie |
la grandesa d\'una nació i el seu progrés moral poden mesurar-se per la forma com tracten els animals |
la grandeur d\'une nation et son progrès moral peuvent être jugés par la façon dont les animaux y sont traités |
La grandeur ëd na nassion e sò progress moral a peulo esse mesurà da la manera ch\'a trata ij animaj |
la grandeza de una nación y su progreso moral pueden medirse por la forma en que tratan a los animales |
la grandeza de una nasion i su progreso moral pueden amezurarsen por la manera kon la ke tratan a los animales |
La grandeza d\'una nación y el sou progresu moral son a midise pol xeitu en que tratan a los animales |
la grandeza y el progresu moral d\'una nación pueden midise pol modu en que traten los animales |
la grandezza de \'na nazione e il suo progresso morale se possono giudicà dal trattamento che riserva aji animali |
la grandezza di una nazione e il suo progresso morale si possono giudicare dal trattamento che riserva agli animali |
la grannezza e er progresso morale de ´na nazzione se ponno giudica´ dar trattamento che riserva alle bestie |
la grannizza di \'na nazziuni e lu suo progressu morali si poni giudicà dallu trattamentu ca riserva all\'animali |
la grantiâo d\'onna nachon et son progrè dein la moralitâ pouant ître mesourâ d\'aprî la manâire que lâo bîte sant trâitâïe |
la sola tiraniya ke aksepto en este mundo es la de mi konsiensia |
la sola tirano, kiun mi akceptas en tiu mondo, estas mia \'interna voĉeto\' |
la tòca es dins lei mejans, coma l\'aubre l\'es dins lo gran |
la única tiranía que acepto en este mundo es la de mi propia conciencia |
la verdá nunca manca a una causa que ye xusta |
la verdá ye dafechu interior. Nun hai que la buscar fuera de nós nin querer realizala lluchando con violencia contra enemigos externos |
la verdad es totalmente interior. no ay ke bushkarla ahuera de mozotros, ni kerer afirmarla luchando zorla kon enemigos eksterioresenemigos eksteriores |
la verdad es totalmente interior. No hay que buscarla fuera de nosotros ni querer realizarla luchando con violencia con enemigos exteriores |
la verdad nunca hace daño a una causa justa |
La verdad nunka danya una kavza djusta |
la veretâ fâ jamé dâo mau à \'na justa causa |
la veretât jè completamentri di dentri. No bisugne cirîle di fûr di nô ne voleile lotant cun violence cun nemiis dal di fûr |
la veretât no danegje mai une cause juste |
la verità è completamente interiore. Non bisogna cercarla al di fuori di noi stessi né volerla realizzare lottando con violenza con nemici esterni |
la verità l\'è tòtta dèintr\'a nuèter. An duvàmm mènga andèr a zerchèrla coll catîvi dai nòster nemîgh |
la verità l’an danegiarà mai na causa giusta |
la verità l’è ‘d dentar. Gh ema mia da sercarla foras da nuantar e gnanca volerla realisar con la violensa contra gent ad fora |
la verità no la ghe fa mai dano a una causa giusta |
la verità no se la trova altro che dentro de noi, no servi zercarla cole cative sui nemici de fora |
la verità non danneggia mai una causa giusta |
la verità no\' porta mai dano a \'na causa giusta |
la verità nun danneggia mai \'na causa giusta |
la verità nun fa´ mai male a ´na causa giusta |
la veritat es totalament interiora. Fau pas la cercar fòra de nos meteis, ni voler la realizar en luchant ambe violència ambe d\'enemics exteriors |
la veritat es totalment interior. No hi ha que buscar-la fora de nosatros ni voler realisar-la lluitant en violencia en enemics exteriors |
la vérité est totalement intérieure. Il est inutile de la chercher en-dehors ou de vouloir la construire en combattant avec violence des ennemis extérieurs |
la veritè la n dà mâi dân a na càuSa gióssta |
la veritè la s acâta såul däntr in nuèter e la n s pôl brîSa catèr fagànd däl schêrni ai nemîg ch\'avän dintåuren |
la veritê l\'àn n\'hà mài fât mêl a \'na giòsta càusa |
la verité l\'è tota ad dintr; an\' bsogna radnerla for ad noun, e gninca ferla scieta ragnend s\'la tegna ma i nimich ad fora |
la vérité ne porte jamais préjudice à une juste cause |
la veritèe l\'é tòta dèinter a nueter stèss, bsògna mia anderla a pescher d\'ed fora, e gnan bsògna portersla a ca\' cun \'d la violèinsa cuntra di nemigh ch\'jn d\'ed fora anca lor |
la vertat es totalament interiora. Cal pas la quèrre fòra de nos meteisses, ni voler la realizar en luchant ambe violéncia ambe d\'enemics exteriors |
la virità è tutta \'nteriori.Nun bisogna cercà fora di nui nè vuliri realizzà luttennu cu nemici esterni |
la vrità a fà mai ëd darmage à na causa ch\'a l\'é giusta |
la vrità as treuva an gnun-e mire fòra ëd noi midem, ni an dovrand ëd la violensa an vel ij anmis extern |
la vrità la stà tuta dentar in nùaLtar. A\'n gh\'è brisa d\'andarla a zzarcar föra da nù, e gnjanc pansar ad farla su a forz\'ad viulénzza co i nemigh c\'un åL g\'à d\'intoran |
la vrità l\'an fa mai mal a \'na causa gioesta |
la vrité la \'n \'s pol miga catär in nison sit fora che dentr a nojetor medesim, ni \'s pol catärla usand a la violenza contra i noster nemigh |
la vrité l\'an ne fa mäj mäl a una causa giusta |
laef gewaun ên de gifs on aander gewaun e laeve |
lagad evit lagad, ha dall en em gavo an hollved |
lâi a pas on tsemin vè la pé. L\'è la pé que l\'è lo tsemin |
le bonheur, c\'est quand ce que vous pensez, ce que vous dites et ce que vous faites sont en harmonie |
Le meseley w[jdan da, qanûnî zorbayetî çi cêy nîye(Mahatma Gandhi) |
le robe se le smerda sai più cole parole che col silenzio |
le seul tyran que j’accepte sur cette terre c’est ma petite voix intérieure |
leef eenvoudiger, opdat de ander eenvoudigweg kan leven |
leef eenvoudiger, zodat anderen eenvoudigweg kunnen leven |
lelkiismereti dolgokban nem számítanak a többség érvei |
les droits augmentent automatiquement pour celui qui accomplit dûment ses devoirs |
les persones empobreixen les coses molt més amb les paraules que amb el silenci |
les persones empobreixen les coses molt més amb les paraules que amb el silenci |
lev enklare så att andra helt enkelt kan leva |
lev mere simpelt, så andre simpelthen kan leve |
lewe eenvoudiger sodat ander eenvoudig kan léwe |
li diritti aumentano automaticamenti pi cu fa debitamenti li propri doveri |
li diritti aumentano da soli, pe´ quelli che fanno er proprio dovere |
lifðu einföldu lífi svo aðrir megi einfaldlega lifa |
live more simply so that others may simply live - Mahatma Gandhi |
ll\'uneco teranno ô munno ca pozzo accettà è \'a cuscienza r\'\'a mia |
lo fin es enti mesans, coma l\'àrbol l\'es dins la semença |
lo solet dictateu qu\'accèto dein sti mondo, l\'è la petiouta vouè sileinciâosa ein dedein de mè |
lomanjtinalunj inaelmans edi maeljjozhanj kurxkalmans uli koda unkstams rakshanj kirdaematj koraez |
lõpp sünnib mõtetest nagu puu idaneb seemnest |
los derechos aumentan automáticamente para quien cumple debidamente con sus obligaciones |
los derechos pujan otomatikamente para ken kumple devidamente kon sus ovligasiones |
los dreichos aumentan autumáticamente pa quien cumple debídamente los sous deberes |
Lukka er når det du tenkjer, det du seier og det du gjer, er i harmoni. |
lykke er, når det du tænker, det du siger og det du gør, harmonerer |
Lykken er når det du tænker, hvad du siger og hvad du gør er i harmoni |
l\'accrè tot tsaud sè drâi, stisse que fâ tot cein que dâi |
l\'è piò fàcil ruvinèr tòtt a parlèr piotòst che a tasèr |
l\'home arruina muncho más les coses coles palabres que col silenciu |
l\'homme abîme les choses beaucoup plus avec les paroles qu\'avec le silence |
l\'hommo destrui mé de tsoûsè avoué dâi mot qu\'avoué lo sileince |
l\'om a fe puraz al robi ben ad piò s\'e discours che s\'a stess zett |
l\'òm al fa dvinter grami al cosi un bel poo de piò cun al paroli che cun al silèinsi |
l\'om el pegiura i laur piò col parlà che col fa sito |
l\'om \'mboverisc l cos d chiù cu le parol ca cu u silenz |
l\'oman l\'impuveriss i quèi purasà\'d più col paròl pitost che s\'al tas |
l\'òme apaurís lei causas ben mai ambe lei paraulas qu\'ambe lo silenci |
l\'òme empauresís las causas ben mai ambe las paraulas qu\'ambe lo silenci |
l\'ome empobreze as cosas muito más con as parolas que con o silenzio |
L\'òmm el ruina i ròbb cont i sò paròll pussee che cont el silenzi |
l\'omo rovina \'e robe tanto de più coe paròe che col siénsio |
l\'omo rovina \'e robe tanto de più coe paròe che col siénsio |
l\'omo \'mpoverisce \'e cose molto de più chee parole che cor silenzio |
l\'onic tiraan al mond ca pos acetèèr le la mia |
l\'onich tiràn te mond c\'a posa supurté l\'è ma cuscìnza |
l\'únic tirà que puc acceptar és la meva consciència |
l\'unic tiran al mond ch\'a pos aceptär l\'é mi coscienza |
l\'ùnic tirân c\'a pôs acetêr l\'è cl\'a vuslêîna c\'a sèint dèinter |
l\'unica tiranía que azeuto en iste mundo ye ra d\'a mía mesma conzenzia |
l\'ùnico tiranno a-o mondo che pòsso açettâ a l\'é a mæ conscensa |
l\'unico tiranno al mondo che posso accettare è la mia coscienza |
l\'unico tiranno che posso soportare xé ea me cossiensa |
l\'ùnico tirano che poso acetar xe ła mé cosienzsa |
l\'unicu tirannu a ru munnu ca pozzu accettà è a coscienza mia |
l\'unicu tirannu allu munnu ca possu accettà è la mia coscienza |
l\'únicu tiranu nel mundu que puedu aceutare ye la mia cosciencia |
l\'uomo impoverisce le cose molto più con le parole che con il silenzio |
l\'uomu \'mpoverisci li cosi \'cchiù cu lu silenziu ca cu le parole |
l´unico tiranno ar monno che posso accettá è la coscenza mia |
l´unicu dittaturi ca pozzu accittari jè a me´ cuscienza |
l’an gh è mia na strada par riar a la pace: La pace l’è la strada |
l’omo ‘mpoverisce le cose molto de più co’ le parole che col silenzio |
l’omp al rint puaris lis robis unevore plui cun lis peraulis che cun il cidin |
l’ünich padron al mond ch’a posi cetar ‘l è la me cosiensa |
l’uommene ‘mpuveriscene ‘e ccose chiù cu ‘e parole che cu silezio |
madhështia e një kombi dhe progresi i tij moral mund të vlerësohen nga trajtimi që i bën kafshëve |
mae dyn yn difetha llawer mwy drwy\'i eiriau na thrwy\'i dawelwch |
mae llygad am lygad yn gwneud y byd i gyd yn ddall |
mae pob dim a fwytawn heb fod gwir angen yn anrhaith o stumogau\'r tlodion |
magad légy az a változás, amit a világban látni szeretnél |
mai a virità a fattu dannu a na causa ggiusta |
maiestas nationis cuiusdam et morum progressus aestimari possunt ex humanitate erga bestias |
målet er i midlerne som træet er i frøet |
man forarmer ting meget mere med ord end med tavshed |
man ruins things much more with his words than with his silence - Mahatma Gandhi |
mana ñan kanchu sunqu thajjñipaj kanchu. Chairi ñanqa sunqu thajjñipuni |
människan förstör mycket mer med ord än med tystnad |
măreţia unei naţiuni şi progresul ei moral pot fi măsurate prin felul în care sunt tratate animalele |
mas mattèsane na pistèzzume ca cino pu en òrrio è ssozzi ene ndisticò ce cino pu ene ndisticò è ssozzi ene òrrio. Telo na tizzo ca cino pu ene ndisticò sozzi ene puru òrrio |
meid on õpetatud uskuma, et see, mis on ilus, ei saa olema kasulik ja see, mis on kasulik, ei saa olla ilus. Ma tahan näidata, et see, mis on kasulik, saab olla ka ilus |
meidät on opetettu uskomaan, että kauniin ei tarvitse olla hyödyllistä ja että se mikä on hyödyllistä ei ole kaunista. Haluan näyttää, että hyödyllinenkin voi olla kaunista. |
men hot undz gelernt meynen az dos vos iz sheyn iz nit dafke nutsik un dos vos iz nutsik iz nit dafke sheyn. Ikh vil bavayzn az a zakh vos iz nutsik ken oykh zayn sheyn |
meurded ur vroad, hag hec\'h araokaat a-fed ar reizhvuhezegezh, a c\'haller muzuliañ hervez an doare ma ra war-dro he loened |
mewn achosion cydwybod, nid oes le i gyfraith y mwyafrif |
meznahî û pêshkeftina exlaqî ya netewekî bi rêya tevgeryana wê bi sewalan re tê pêwandin |
mia nnaziùna è mmali ce pai ambrò motte difi rispetto ja\' ta ttinà |
mindazt, amit valódi szükség nélkül eszünk meg, a szegények elol vesszük el |
modestius vivamus ita ut et ceteri modeste vivere possint |
mos ambezaron ke lo ermozo no tiene menester de ser util i ke lo util no puede ser ermozo. Dezeo demostar ke lo util tambien puede ser ermozo |
mundu honetan onartzen dudan tirania bakarra nire kontzientziarena da |
mūs mācīja, ka skaistajam nav jābūt noteikti noderīgam un noderīgais nevar būt skaists. Es gribu parādīt, ka noderīgais var būt arī skaists |
muspa sencillo qamañawa ukatja yaqa jaqinakaxa ukhamaraki qamapxani |
mutatio quam videre in mundo cupis esto |
mynnwch fyw\'n symlach, er mwyn i eraill gael byw o gwbl |
m\'hann insegnaa a cred che quell che l\'è bell el gh\'ha minga besògn de vess util e che quell che l\'è util el pò minga vess bell. Voeuri fav vedè che quell che l\'è util el pò vess anca bell |
na ise t\'addhàssi pu teli na torìsi \'so ccosmo |
na kanë mësuar të besojmë se ç’ka është e bukur nuk ka nevojë të jetë e nevojshme dhe ajo që është e nevojshme nuk mund të jetë e bukur. Dua të tregoj se ç’ka është e nevojshme mund të jetë edhe e bukur |
não há caminho à paz. A paz é o caminho |
não há caminho para a paz. A paz é o caminho |
nas questões de consciência, a lei da maioria não conta |
nas questões de consciência, a lei da maioria não conta |
naučili nás veriť, že to, čo je pekné, nemusí byť užitočné a to, čo je užitočné, nemôže byť pekné. Chcem Vám ukázať, že to, čo je užitočné, môže byť aj pekné |
nauczono nas wierzyć, że to co jest piękne, nie może być użyteczne i że to co jest użyteczne, nie może być piękne. Chcę udowodnić, że to co jest użyteczne może być też pięknym |
nav tāda ceļa uz mieru. Miers pats ir ceļš |
ñawipis ñawinrayku rispaqa pachamuyunchijja ñawsaykunkacha. |
në çështjet e ndërgjegjes arësyet e shumicës nuk kanë peshë |
ne estas vojo al paco. Paco estas vojo |
ne gaver ar wirionez nemet en hon diabarzh; ne c\'haller ket he c\'havout kennebeut dre implijout ar feulster a-enep an enebourien eus an diavaez |
ne mins verroës viël mei mèt waoter zèk as mèt waoter zwig |
ne postoji put do mira. Mir je put |
ne re quistiuni de cuscienzia nun ce stuò raggiuni de maggiuranza |
ne-au învăţat să credem că ce este frumos nu trebuie să fie folositor şi că ce este folositor nu poate să fie frumos. Vreau să arăt că ce este folositor poate să fie şi frumos |
nee question de cossiensa, no esiste ee razon dea majoransa |
nee question de cossiensa, no esiste ee razon dea majoransa |
nee questioni de coscienza \'e raggioni daa maggioranza nun esisteno |
nelle questioni de coscienza le ragioni della maggioranza non esistono |
nelle questioni di coscienza le ragioni della maggioranza non esistono |
nelle questiuni di coscienza li ragiuni dilla maggioranza nun esistini |
ni cheir hyd i\'r gwirionedd ond oddi mewn i ni\'n hunain; ni ellir cael hyd iddo ychwaith drwy ddefnyddio trais yn erbyn gelynion allanol |
nid oddi wrth allu corfforol y daw nerth, ond oddi wrth ewyllys ddi-ildio |
nid oes llwybr i heddwch. Heddwch yw\'r llwybr |
nid yw\'r gwirionedd byth yn niweidio achos cyfiawn |
nie ma drogi do pokoju. To pokój jest drogą |
nincs olyan, hogy békéhez vezetõ út. Maga a béke az út |
njeriu i varfëron gjërat më shumë me fjalë se sa me heshtje |
No ay kamino para la pas. La pas es el kamino |
no bi ha camín ta ra paz. A paz ye o camín |
no esisti una via pela pase. La via XE la pase |
no ghe se na via verso ea pace, ea pace xè ea via |
no gh\'é un cammin verso a paxe. A paxe a l\'é o cammin |
no hay camino para la paz. La paz es el camino |
no hi ha camí cap a la pau; la pau és el camí |
no jè une strade viers la pâs. La pâs jè la strade |
no tin kaminda pa pas. Pas ta e kaminda |
no z\'ant einsègnî que cein que l\'è bî n\'a pas fauta d\'ître utilo, et que cein que l\'è utilo pâo pas ître bî. Vo vu montrâ que cein que l^è utilo pâo assebin |
non c\'è una via verso la pace. La pace è la via |
non c`è na´strada ppa´paci. A´paci jè a´strada |
nos a siña kere ku loke ta bunita no tin nodi ta útil i loke ta útil no porta bunita. Mi ke demostrá ku loke ta útil por ta bunita tambe |
nos an ensenhat a creire qu\'aquò qu\'es bèl es pas necessari que siague util e que çò qu\'es util pòt pas èstre bèu. Vòle demostrar que çò qu\'es util pòt tanben èstre bèu |
nos divons vikeve pus simplumint, po\'k les otes djins simplumint ten in sakwe po viker |
nos han amostrato a creyer que lo poliu no aprezisa estar útil e que lo útil no puede estar poliu. Deseyo contrimostrar que lo útil tamién puede estar poliu |
nos han enseñado a creer que lo hermoso no necesita ser útil y que lo útil no puede ser hermoso. Deseo demostrar que lo útil también puede ser hermoso |
nu există o cale spre pace. Pacea este calea |
nuk ka një rrugë drejt paqes. Paqja është rruga |
nullum iter ad pacem est. Pax iter est |
nun ce sta na via ca porta â pace. \'A pace è \'a via |
nun c\'è strai viersu ra pace. Ra pace è ra strai |
nun c\'è \'na via versu la pace.La pace è la via |
nun c´ è ´n cammino verso la pace; è la pace ch´ è er cammino |
nun debemos andar a la gueta la verdá sinón nel nuesu internu, y nun debemos buscala lluchandu escontra los nuesos enemigos |
Nun hai camín pa la paz. La paz ye\'l camín |
nyns eus hyns dhe gres. Cres yw an hyns |
n\'an mostròu à credde che quello che l\'é bello o no gh\'à de beseugno de servî à ninte, e che quello ch\'o serve o no peu ëse bello. Veuggio fâve capî che \'na cösa ch\'a serve a peu ëse bella ascì |
n\'eo ket diwar ar galloud-korf e teu an nerzh, met diwar ur volontez zibleg |
n\'eus ket un hent d\'ar peoc\'h. Ar peoc\'h eo an hent |
n\'hann \'mbarat a cred\'r ca quidd ca non g\'è bell no ten b\'sogn d\'ess\'r ut\'l e quidd ca è ut\'l non g po ess\'r bell. Voggh\' mustrà ca quidd ca è ut\'l po’ ess\'r ang bell |
n\'uocchio pe n\'uocchio e \'o munno è d\' \'e cecate |
o àntrepo attechèni ta pràmata plèo poddhì me tes omilìe pira me to muttìsi |
o fim é desenvolvido a partir dos meios, assim como a árvore brota a partir da semente |
o fim está nos meios como a árvore na semente |
o fin o l\'é inti mezi, pægio che l\'ærboo inta semensa |
o homem arruina mais as coisas com as palavras do que com o silêncio |
o homem destrói coisas muito mais com suas palavras do que com o seu silêncio |
o mono tiranno \'so kkosmo ti sozzo accettèzzi ene ti kkusciènza-mu |
o scopo ene \'sas àrmata cunda o potàri ene \'so sporo |
o único tirano no mundo que eu podo aceptar é a miña conciencia |
o único tirano no mundo que posso aceitar é a minha consciência |
o único tirano que posso aceitar neste mundo é a minha consciência |
òc par òc, al mond al finirà òrb |
occ cuntrocc, e\' mond scaprà orb |
occ par occ, e al mond as truara\' orbo |
ôcc per ôcc e a la fîn al mànd al srà ôrb |
occhio per occhio e \'l mondo alla fin diventa cèo |
occhio per occhio, e il mondo finirà cieco |
occhio pe´ ochhio, e er monno diventarà cecato |
occhiu pe\' occhiu tutti cecati |
occhiu pi occhiu, e lu munnu finisci orvu |
occhiu pi occhiu, e u munnu finirà ciecu |
och pär och, e \'l mond al terminará oreb |
ochi pentru ochi, şi lumea va deveni oarbă |
ocio pa ocio el mondo finirà orbo |
ocio par ocio, el mondo finirà orbo |
ocio per ocio fa el mondo orbo |
oculum pro oculo et orbis caecus evadet |
òc\' pr òc\', al månnd al dvintarà ôrb |
oeil pour oeil et le monde finira aveugle |
öga-för-öga gör att hela världen blir blind |
ogg per ogg e el mond el finirà orbb |
ojo por ojo, i el mundo akavara siego |
ojo por ojo, y el mundo acabará ciego |
oko za oko a celý svět oslepne |
oko za oko a svet ostane slepý |
oko za oko i svijet će završiti slijep |
oko za oko i świat stanie się ślepy |
oko za oko povzroča slepoto sveta |
okulon pro okulo, kaj blinda iĝos la tuta mondo |
ole muutos jonka haluat nähdä maailmassa |
olho por olho e o mundo acabará cego |
olho por olho, e o mundo acabará cego |
ollo por ollo e o mundo acabará cego |
olo cino pu ddrome senza bisògno, to clèttume \'so stomachò tos attechò |
omul strică lucrurile mult mai mult cu cuvintele decât cu tăcerea |
on get por on get, et po finî, tot lo mondo sarâ avoûlyo |
on ouy po-z on ouy, ça fwait tertos aveule |
oni instruis al ni kredi ke belo ne bezonas esti utila kaj ke utilo ne povas esti bela. Mi deziras pruvi ke utilo ankaŭ povas esti bela |
ons het geleer om te glo dat wat mooi is, nie nuttig hoef te wees nie. Ek wil wys dat wat nuttig is, ook mooi kan wees |
ons is geleerd te geloven dat wat mooi is niet nuttig hoeft te zijn, en wat nuttig is niet mooi kan zijn; ik wil aantonen dat wat nuttig is tegelijk ook mooi kan zijn |
ons is geleerd te geloven dat wat mooi is niet nuttig hoeft te zijn, en wat nuttig is niet mooi kan zijn; ik wil aantonen dat wat nuttig is tegelijk ook mooi kan zijn |
oog om oog maakt de wereld blind |
opa mba’e oje’uva tekotevẽ’ỹre, oñemonda mboriahu py’agui |
os dereitos aumentan automaticamente para o que cumpre coas súas obrigas |
os direitos aumentam automaticamente para quem cumpre devidamente com as suas obrigações |
os dreitos aumentan automaticamén para qui cumple debidamén con as suyas obligazions |
os dreitos aumentan automaticamén para qui cumple debidamén con as suyas obligazions |
osciu po osciu, e su munnu finidi zegu |
otuboli moninga liso, batubola mpè lya yo: mokili mobimba ekozala na ekufa miso |
pa les coses de la conciencia, la llei de la mayoría nun esiste |
par nācijas varenību un tās morālo progresu var spriest pēc tā kā tā izturas pret dzīvniekiem |
para os mesteres da consciencia, a lei da maioría non conta |
patiesība nav atrodama nekur citur, tikai mūsos pašos, un tā nav atrodama, izmantojot varmācību pret ārējiem ienaidniekiem |
patiesība nekad nekaitē lietai, kas ir pamatota |
pir sadetir bijî bokû xelkê din jî sade bijîn |
Po lès cas d\' consyince, nén dandjî d\' ène madjorité. |
pole olemas teed rahuni. Rahu ise on tee |
porokuaijero añoite amoneĩva ha’e che ãngapypeguáva |
práva toho, kdo plní řádně své povinnosti, se automaticky zvyšují |
pravda je úplne vnútorná vec. Netreba ju hľadať mimo nás, ani chcieť ju uskutočnoť použitím násilia na vonkajších nepriateľoch |
pravda nikdy nepoškodí spravedlivou věc |
pravda nikdy nepoškodila spravodlivú vec |
pravdu nenajdeme nikde jinde než v sobě, a nenajdeme ani v boji proti vnějšímu nepříteli |
prawda jest zjawiskim całkowicie wewnętrznym. Nie należy jej szukać poza nami samymi, nie należy też jej realizować walcząc z wrogami zewnętrznymi |
prawda nigdy nie szkodzi słusznej sprawie |
premiarik izan gabe jaten dugun guztia pobreen sabeletik lapurtutakoa da |
pri spytovaní si svedomia nemá úloha väčšiny žiaden význam |
principas \'akis už akį\' daro pasaulį aklu |
puterea nu vine din capacitatea fizică. Vine dintr-o voință neînfricată |
qëllimi është tek mjetet si druri tek fara |
quand as pêrla ed coscièinza an ghè ragiòun ed magiorânza c\'la têgna |
quand l\'è on affére de concheince, la lâi dâo pllie grand nombro n\'a min de pllièce |
quanno se tratta r\' \'a cuscienza nun esiste maggiuranza |
quannu si ttratta ra´cuscienza, non c´è a´maggioranza |
quann\'è question\'i coscienza un c\'è raggiuni d\'a maggioranza chi tena |
ra forza nun dipenne da ru fisicu ma da \'na vuluntà \'ndomàbile |
ra virità nun fa mai ru male de \'na causa justa |
rahuvuse suurus ja selle moraalne areng on mõõdetavad selle järgi, kuidas see kohtleb loomi |
rajtoj aŭtomate kreskas por tiu, kiu ĝuste plenumas siajn devojn |
rastî tucarî dozek tevlihev nake ku adilane be |
ratsî qet wezend be dozêk nageyênê ke dadperwerane bê |
rättigheterna ökar automatiskt för honom, som vederbörligen utför sina plikter |
rechten nemen automatisch toe voor hem, die naar behoren zijn plicht vervult |
regte vermeerder outomaties vir hom wat sy pligte na behore uitvoer |
rights accrue automatically to him who duly performs his duties - Mahatma Gandhi |
rüf zugu may ponwigey müten. Mülelay iñ kimtuafiel inchiñ tayin wekuntu mew ka wej tayin kewankechi kakelue egün mew |
rüf zugu ta kuxanelpenolu ta kümeke zugu |
r\'unicu tirannu que reconosco su ra tera è ra cuscienzia mìa |
sa beridadi no fait dannu mai a una càusa giusta |
sa grandesa e s\'adelantamentu de una Natzioni, dus bieus de su ki fàint a is bèstias |
sa pràmata \'tti ccusciènza en echi ta dìgghia tos poddhù |
sa veridade est tottu interiòre. Tenimos de no la kirkare a fora de nois, e mancu a la kèrrer realizzare luttande cun violentzia cun innimìgos foristèris |
Saa ise muutuseks, mida tahad näha maailmas |
Saith Pechod Cymdeithasol: gwleidyddiaeth heb egwyddorion, cyfoeth heb waith, pleser heb gydwybod, gwybodaeth heb gymeriad, masnach heb foesoldeb, gwyddoniaeth heb ddynoliaeth ac addoli heb aberthu |
sandhed findes kun i vores indre, og kan ikke findes ved at bruge vold mod ydre fjender |
sandheden skader aldrig en retfærdig sag |
sanningen är något vi bara finner inom oss själva, den går inte att finna genom att tillgripa våld mot fiender utifrån |
sanningen kan aldrig skada en god sak |
sannleikurinn spillir aldrei fyrir réttlátum málstað |
Șapte Păcate Sociale: politică fără principii, bunăstare fără muncă, plăcere fără conștiință, învățătură fără caracter, comerț fără morală, știință fără omenie, și adorare fără sacrificiu |
sê a mudança que queres ver no mundo |
sé a mudanza que queres ser no mundo |
se dovrebbe vive co´ più semplicità, così potrebbero fallo pure l´ antri |
sé el cambio que quieres ver en el mundo |
se mè chev \'n\'oc a tè perchè tè t\'me cavèe \'n\'oc a mè, va a finir che tòtt al mond l\'è oreb |
sé o cambeo que quiers beyer en o mundo |
sé o cambio que queres ser no mundo |
sé \'l cambiu que quies ser nel mundu |
sea e kambio ku bo ke mira den mundu |
seas el trokamiento ke keres ver en el mundo |
sedam društvenih grijeha: politika bez principa, bogatstvo bez rada, uživanje bez savjesti, znanje bez značaja, trgovanje bez morala, znanost bez humanosti, i obožavanje bez žrtvovanja |
sedm sociálních hříchů: politika bez zásad, blahobyt bez práce, rozkoš bez svědomí, vzdělání bez charakteru, obchod bez morálky, výchova bez charakteru, víra bez oběti |
seggi ti o cangiamento che ti veu vedde into mondo |
sei der Wechsel, den du in der Welt sehen möchtest |
seit il gambiament che vuleis viodi intal mond |
Seizh Pec\'hed Kevredigzehel: ar politikerezh hep pennaennoù, ar binvidigezh hep labour, ar blijadur hep koustiañs, ar ouiziegezh hep brud vat, ar genwerzh hep onestiz, ar skiantoù hep denegiezh hag an azeulerezh hep aberzh |
seljmosj seljmotj inksa tisi mastorlanktj seljmoftomaks |
sep sociaj pekoj: politiko sen principoj, riĉeco sen laboro, plezuro sen konscio, kono sen karaktero, komerco sen moralo, scienco sen humaneco kaj adoro sen ofero |
Sept péchés sociaux : la politique sans principes, la richesse sans travail, le plaisir sans conscience, la connaissance sans caractère, le commerce sans moralité, la science sans humanité et le culte sans sacrifice |
septem communia peccata: administratio Rei publicae sine principiis, divitiae sine labore, voluptas sine conscientia, cognitio sine animo, commercium sine probitate, scientia sine humanitate, cultus sine sacrificio |
septiņi sociālie grēki: politika bez principiem, bagātība bez darba, izpriecas bēz sirdsapziņas, zināšanas bez kvalitātes, tirdzniecība bez morāles, zinātene bez humānisma, kalpošana dievam bez upuriem |
sêt pchê sociêl: la polìtica sèinza prinzèppi, la pèlla sèinza lavurêr, al piasêr sèinza adêrsen, al savêr sèinza carâter, al comêrcio sèinza morêl, la scièinza sèinza umanitê, la funziòun sèinza sacrifèzzi |
Sèt Pchè Sozièl: puléttica sänza prinzéppi, ricazza sänza lavurîr, piaSair sänza cunsénzia, cgnusänza sänza carâter, cumêrzi sänza moralitè, siänza sänza umanitè e religiån sänza sacrifézzi |
sete grandes pecados capitais: A política sen principios, a riqueza sen traballo, pracer son conciencia, coñecemento sen caracter, comercio sen moralidade, ciencia sen humanidade e culto sen sacrificio |
Sete Pecados Sociais: política sem princípios, riqueza sem trabalho, prazer sem consciência, conhecimento sem carácter, comércio sem moralidade, ciência sem humanidade e culto sem sacrifício |
Sete Pecados Sociais: política sem princípios, riqueza sem trabalho, prazer sem consciência, conhecimento sem caráter, comércio sem moralidade, ciência sem humanidade e culto sem sacrifício |
sette pecati sociai: poitica sensa principi, ricchessa sensa lavoro, piacere sensa conossiensa conossiensa sensa caratere, comercio sensa moraità, siensa sensa umanità e culto sensa sacrifici |
Sette Peccati Sociali: politica senza principi, ricchezza senza lavoro, piacere senza coscenza, conoscenza senza carattere, commercio senza moralità, scenza senza umanità e curto senza sacrificio |
Sette Peccati Sociali: politica senza principi, ricchezza senza lavoro, piacere senza coscienza, conoscenza senza carattere, commercio senza moralità, scienza senza umanità e culto senza sacrificio |
Sette Peccati sociali: politica senza principi, ricchizza senza fatica, piacire senza coscienza, canuscenza senza carattere, commercio senza moralità, scienza senza unmanità e cultu senza sacrificiu |
Setti Piccati Socilai:politica senza principi,ricchezza senza lavoro,piaciri senza coscenza,conoscenza senza carattiri,commerciu senza moralità,scenza senza umanità e cultu senza sacrificiu |
Seven Social Sins: politics without principles, wealth without work, pleasure without conscience, knowledge without character, commerce without morality, science without humanity, and worship without sacrifice - Mahatma Gandhi |
Sewe Sosiale Sondes: politiek sonder beginsels, rykdom sonder werk, plesier sonder gewete, kennis sonder karakter, handel sonder moraliteit, wetenskap sonder menslikheid, en aanbidding sonder opoffering |
sé\'l cambiu que quieres vere nel mundu |
sfârşitul începe să crească din mijloace, aşa cum pomul încolţeşte din sămânţă |
shete piká soshal: polítika sin prinsipio, rikesa sin trabou, plaser sin konsenshi, konosimentu sin karakter, komersio sin moral, siensia sin humanidat, adorashon sin sakrifisio |
sieben soziale Sünden: Politik ohne Prinzipien, Wohlstand ohne Arbeit,Vergnügen ohne Gewissen, Erziehung ohne Charakter, Handel ohne Moral, Wissenschaft ohne Menschlichkeit und Religion ohne Opfer |
Siedem grzechów społecznych: polityka bez zasad, bogactwo bez pracy, przyjemność bez sumienia, wiedza bez charakteru, handel bez moralności, nauka bez uczuć ludzkich i uwielbienie bez poświęcenia |
Siet Pecatos Sozials: a pulitica sin prenzipios, a riqueza sin triballo, o plazer sin conzenzia, o conozimiento sin carauter, o comerzio sin moralidá, a zenzia sin humanidá e ra adorazión sin sacrifizio |
Siete Pecados Sociales: la política sin principios, la riqueza sin trabajo, el placer sin conciencia, el conocimiento sin carácter, el comercio sin moralidad, la ciencia sin humanidad y la adoración sin sacrificio |
siete pecaos sociales: políticos ensín principios, salú ensín trabayu, placer ensín cosciencia, conocencia ensín caráuter, comerciu ensín moral, ciencia ensín humanidá y cultu ensín sacrificiu |
Siete Pekados Politikos: la politika sin prinsipios, la rikeza sin lavoro, el plazer sin konsiensia, el konosimiento sin karakter, el komersio sin moralidad, la siensia sin umanidad i la admirasion sin sakrifisio |
sigues el canvi que vols veure al món |
sigues el canvi que vols veure al món |
sii il cambiamento che vuoi vedere nel mondo |
sii u cangiamientu ca vuoi vidì intra lu munnu |
síla nepochází z fyzických schopností, ale z nezlomné vůle |
silm silma vastu ja me kõik jääme lõpetame pimedatena |
silmä silmästä tekee koko maailmasta sokean |
singurul tiran din lume pe care îl pot accepta este propria mea conştiinţă |
sirdsapziņas lietās, vairākuma likumi nedarbojas |
siła nie ma swego źródła w fizycznym ciele, lecz w niezłomnej woli |
snaga ne dolazi od fizičke sposobnosti, već od nesavladive volje |
so pravite instrumenti se doaga do resultat kako sto od semkata rasne rastenieto |
son vasıtalardan filizlenir, ağacın tohumdan filizlendiği gibi |
spēks nenāk no fiziskām spējām. Tas nāk no nelokāmas gribas |
staňte se tím, co chcete, aby se ve světě změnilo |
Stärke wächst nicht aus körperlicher Kraft - vielmehr aus unbeugsamen Willen |
sterkte is nie afkomstig van fisieke vermoëns nie, maar van ’n ontembare wil |
sterkte komt niet voort uit fysiek vermogen, maar uit een ontembare wil |
strength does not come from physical capacity. It comes from an indomitable will - Mahatma Gandhi |
styrke kommer ikke af en fysisk evne. Den kommer af en ukuelig vilje |
sự thật không bao giờ gây tổn hại đến những điều đúng đắn |
südametunnistuse küsimustes pole kohta enamuse arvamusel |
sut\'inta rimayqa mana ni pipitapas chirmanchu |
Sve ono što jedemo a nije neophodno, krademo iz trbuha siromašnih |
szczęście jest wtedy, gdy to co myślisz, to co mówisz i to co robisz jest w harmonii |
szemet szemért, és az egész világ megvakul |
s\'a quescioun ad cuscinzia, la rasoun ad piò u gn\'i é ad tott |
s\'unicu tirannu de su munnu chi poto azzettere este sa mia cuscenzia |
s´omine ruinat sas cosas meda prus cun sas peraulas ki no cun su silentziu |
ta ghét de eser chel cambianeto che ta ot idì en del mond |
tarkoitus on keinoissa kuten puu on siemenessä |
tautos didybė ir jos dvasinė pažanga gali būti matuojama jos elgesiu su gyvūnais |
tè faut ître tè-mîmo lo tsandzemeint que te vâo vère dein lo mondo |
tenê ew dîktatorî ku ez dikarim biperjînim \'dengek hêj pichûke\' ku di nav min de ye |
tenya dîktatorêkî detuwanim bî pejrênim \' hêshta dengêkî pichûke\' le derûnim da |
tesa tesáre, ha ko arapy opytata ohechave’ŷre |
the end sprouts from the means, as the tree germinates from the seed - Mahatma Gandhi |
the greatness of a nation and its moral progress can be measured by the way in which its animals are treated - Mahatma Gandhi |
the only tyrant I accept in this world is the \'still small voice\' within me - Mahatma Gandhi |
the truth is to be found nowhere else other than within ourselves, nor can it be found by using violence against outside enemies - Mahatma Gandhi |
there is no path to peace. Peace is the path - Mahatma Gandhi |
tì at gh è da esar al canbiament ch’at piasares vedar in dal mond |
tiesības automātiski rodas tam, kurš pienācīgi izpilda savus pienākumus |
tirani i vetëm në botë që pranoj është ndërgjegjja ime |
tles chestions de coscienza ne esisteiel nia les rejons dla maioranza |
tõde ei kahjusta kunagi õiglast tegu |
todo lo que se come sin necesidad, se roba al estómago de los pobres |
torna-te a mudança que queres ver no mundo |
tot ceea ce mîncăm peste strictul necesar, o furăm din stomacul săracilor |
tot cein que te medze sein nècessitâ, te cein robe à l\'estoma dâi poûro |
tot chèl che te manget sensa iga fam, ta ga \'l toet vià ai poarech |
tot col c\'as magna sèinsa necèssitee as ruba al stomèg di puvrètt |
tot lo que se mincha sin nezesidá, se furta a ro estomaco d\'os pobres |
tòtt qual c\'as màgna sèinza bisèign às pòrta vìa al stàmeg di puvràtt |
totuus ei koskaan vahingoita oikeaa asiaa |
totuus löytyy vain sisältämme eikä sitä voi löytää jos käyttää väkivaltaa ulkopuolisia vihollisia vastaan |
tout nourritue mangée sans nécessité est nourriture volée à l\'estomac des pauvres |
truth never damages a cause that is just - Mahatma Gandhi |
tu bixwe bibe ew guhartinê ku dixwazî di dinê de bibînî |
tu rêkek ber bi ashtî nîne. ashtî bi xwe rê ye |
tudo aquilo que se come sem necessidade, é tirado da barriga dos pobres |
tudo aquilo que se come sem necessidade, é tirado da barriga dos pobres |
tut col ch\'as magna fora dal necessari, al \'s roba al stomagh di povrett |
tuto quel che magnemo senza necessità xe tolto al stomago dei poareti |
tutto ciò che si mangia senza necessità, si ruba allo stomaco dei poveri |
tuttu chiddu ca manciamu senza nicissità, ci \'u rrubbamu \'a panza di puvareddi |
t\'alìssio è kkatalì mai mia ccausa ghiusta |
u fin è nell mezz com l\'alb\'r ind u sem |
u fine iè ne mezzi comu l\'abburu no semi |
u fini è intra i miezzi cumi l\'alberu intra u semi |
u pitanjima savjesti zakonu većine nema mjesta |
úacchiu \'ppi úacchiu, e ru munnu finiscia \'ppi rimana cicatu |
učili nás, že co je krásné, nemusí být užitečné, a co je užitečné, nemůže být krásné. Já však chci ukázat, že co je užitečné, může být i krásné |
učili su nas vjerovati da ono što je lijepo ne mora biti korisno, a što je korisno ne mora biti lijepo. Želim pokazati da korisno može biti i lijepo |
uecch p uecch e u munn f\'nisc ciec |
uecchiu ppi uecchiu e lu munnu ddenta cicatu |
uelh per uelh, e lo monde finirè bòrnh |
ull per ull, i el món acabarà cec |
Ull per ull, i el mon acabara cego |
un c\'è na via vers\'a pace. A pace è ra via |
uno cià la felicità solo quanno quello che se pensa, se crede e se dice vanno d´accordo |
uns wurde beigebracht, dass Schönes nicht nützlich sein muss, und dass Nützliches nicht schön sein kann. Ich will zeigen, dass was nützlich ist, auch schön sein kann |
unus tyrannus quem accipere possum conscientia mea est |
uocchiu ppi uocchiu je u´ munnu addiventa uorvu |
ve věcech svědomí pravidlo většiny neplatí |
veličina naroda i njegovoga moralnoga napretka može se mjeriti prema načinu na koji postupa sa životinjama |
velikost národa a jeho morální pokrok lze poznat podle toho, jak se chová ke zvířatům |
veľkosť národa a jeho morálny rozvoj sa môže hodnotiť podľa zachádzania so zvieratmi |
ver aleyn der shinuyi vos du vilst zen in der velt |
veritas intus est. Requirenda non est extra nos nec consequenda pugnando cum vi contra externos inimicos |
veritas numquam laedit iustam causam |
vero estas trovenda nur ene de ni mem; kaj oni ne povas trafi ĝin perfortante la eksterajn malamikojn |
vero neniam damaĝas justan aferon |
vi er opplært til å tro at det som er vakkert ikke trenger å være nyttig, og det nyttige kan ikke være vakkert. Jeg ønsker å vise at det nyttige også kan være vakkert |
vi har fått lära oss att det som är vackert inte behöver vara nödvändigt och att det som är nödvändigt inte behöver vara vackert. jag ska bevisa att det som är nödvändigt också kan vara vackert |
vi har lært at tro at det som er smukt er unødvendigt, og det som er nødvendigt kan ikke være smukt. Jeg vil vise jer, at det som er nødvendigt også kan være smukt |
vicdanın bulunduğu yerde çoğunluk kuralının yeri yoktur |
vid varje tillfälle vi äter onödig mat plundrar vi de fattigas magar |
vidaeshisj mezardanga izj kola sae mezae vidaelj |
vienīgaiss tirāns, ko es atzīstu šajā pasaulē, ir mana klusā „iekšējā balss“ |
vis non ex corpore, sed e firma voluntate oritur |
viure mes senzillament perque atres puguen senzillament viure |
viure més simplement, ixí com altres poden simplement viure |
viv pì sempli për che \'d autre a peulo bele mach vive |
viva com simplicidade, de modo que outros possam simplesmente viver |
viva \'cchiù semplicemente di modo ca puru l\'atri ponnu semplicemente viva |
vivar più chiet, acsì c\'anca i altar i pòsa chieti vivar |
vivar pusè in senplicità acsì che chi atar i posa in almen vivar |
vivare in maniera pi semplice in mdo chhe anca quei altri poe semplicemente vivare |
vivare in maniera più senplice de modo che anca i altri possa senplicemente vivare |
vive de forma mais simples para que os outros possam simplesmente viver |
vive in mainëa ciù sencia che coscì i ätri peuan vive e basta |
viver piò semplicmente perché pò i oter i podes semplicemente viver |
vìver semplicemèint, in môd che ànch i êter i pôsen semplicemèint vîver |
vivere più semplicemente così che anche gli altri possano semplicemente vivere |
vivi plui semplicementri cussì ancje chei altris a puedin semplicementri vivi |
vivi simplemente asina outros podrán simplemente vivire |
vivi \'cchiù semplicementi cusì ca puru l\'atri poni semplicementi vivi |
vivir más sencillamente para que otros puedan sencillamente vivir |
vivir sinxelamente para que outros, sinxelamente, poidan vivir |
vivor con pú semplicité pär a che chijeter i vivan, simplement |
vivre pllie simplyameint po que lè z\'autro pouéssant simplyameint vivre |
vivre plus simplement, pour que les autres puissent simplement vivre |
vivu pli simple por ke aliuloj povu simple vivi |
voima ei tule fyysisestä kunnosta. Se tulee lannistumattomasta tahdosta |
voli par voli, e il mond al finirà uarp |
vše, co sníme bez skutečné potřeby, je kořist z žaludků chudých |
w kwestiach sumienia nie istnieją zasady większości |
wae raech èn z\'n sjoên steet, hoêf van de woerd geene bang |
Wahrheit ist nie schädlich für eine gerechte Sache |
walang daan sa kapayapaan; ang kapayapaan ay ang daan |
we have been taught to believe that what is beautiful need not be useful and what is useful cannot be beautiful. I want to show that what is useful can also be beautiful - Mahatma Gandhi |
wees de verandering waarmee je de wereld wil zien veranderen |
wees de verandering waarmee je de wereld wil zien veranderen |
wer mehr isst, als notwendig, stiehlt den Armen das Brot vom Mund weg |
wie graut e volk ès ên wi besjaof z\'n minse, dat lit zich maete on de menier boe op dat ze hin beiste behaandele |
wielkość narodu i jego moralny rozwój może być mierzony przez sposób w jaki traktuje on zwierzęta |
wiën eeges de veraandering wo\'ste de wêrd zoos wènse |
word die verandering wat jy in die wêreld wil sien |
wowo pa wowo, i mundu lo kaba siegu |
wszystko co spożywamy w nadmiarze jest kradzione żołądkom biednych |
Yedi Toplumsal Günah: ilkesiz politika;çalışmadan kazanılan zenginlik; ahlaksız zevk;karakterden yoksun bilgi;ahlaki değerlerden yoksun ticaret;insani değerlerden yoksun bilim ve fedakarlık içermeyen hayranlık |
yn materow a gowsesow, nyns eus le dhe lagha an moyharyf |
yochi fente kümelkalen ta kümekay iñ mogeleael kakelu ñi yochi küme feleam |
yr unig unben a dderbyniaf yn y byd hwn yw\'r \'llef ddistaw fain\' oddi mewn imi |
ze hébbe os geleird te geleeve dat iet wo sjaun ès ael ni dienstig hoêf te zien ên dat wo dienstig ès ni sjaun kan zien; ich wil oech lotte zien dat iet dienstig ooch iet sjaun kan zien |
zeven sociale zonden: politiek zonder principes, weelde zonder werken, pret zonder geweten, kennis zonder karakter, handel zonder moraal, wetenschap zonder menselijkheid en verering zonder offers |
zise pleo semplicemente iu puru tus addhu sòzzune zizi semplicemente |
žiť jednoduchšie tak, aby aj iní mohli jednoducho žiť |
žít prostěji, aby jiní mohli prostě žít |
živi jednostavno, tako da ostali jednostavno mogu živjeti |
živi preprosteje, da bodo drugi lahko preprosto živeli |
zor sadetir bijî bo ewey xellkî dîkesh be sadeyî bijîn |
zoriona erdiesten da batek pentsatzen duena, batek dioena eta batek egiten duena bat datozenean |
zunehmend mehr Rechte erhält automatisch wer seine Pflichten erfüllt |
żyć jak najprościej tak aby inni mogli po prostu żyć |
\'a grannizza di \'na nazioni e u sò progressu morali si ponnu giuricari da\'u trattamentu chi riserva all\'animali |
\'a verità è tutta \'nteriore. Nun se deve cercalla fora de noi né volella realizza\' lottanno co\' violenza co\' nemici esterni |
\'a verità nun fa maie rammaggio a na càusa iusta |
\'a virità \'un ruvìna mai \'na causa giusta |
\'l òm a ruin-a motobin pì \'d còse con soe paròle che con sò silensi |
\'l om al roina le robe pusè con le parole che col tasar |
\'nni quistiòni ri cuscienza \'unn\'esìstinu raggiùni ri maggiuranza |
\'nte łe question de cosiensa no existe łe raxon de ła majoransa |
\'o scopo stà inte \'e mezz comme \'a pianta sta inta \'a semmenta |
\'on ava na via pâ paci: a paci esta a via |
\'oog om oog\' maakt de hele wereld blind |
\'t èn kimp voëts van de middele, waaj de boom van \'t zoëd |
\'око за око\' сделает весь мир слепым |
\'눈에는 눈\'은 온 세상을 장님으로 만든다 |
øje for øje gør hele verden blind |
það er ekki til nein leið til friðar. Friður er leiðin |
ła forzsa no ła vien mìga dal corpo ma da na vołontà irexistìbiłe |
ła verità no ła se cata altro che rento de noaltri stési: e no se pol catarla faxèndoghe viołensa ai altri |
γίνε η αλλαγή που θέλεις να δεις στον κόσμο |
δεν υπάρχει δρόμος για την ειρήνη. Η ειρήνη είναι ο δρόμος |
έχουμε διδαχτεί ότι ό,τι είναι όμορφο δεν είναι κατ\'ανάγκη και χρήσιμο και ό,τι είναι χρήσιμο δεν μπορεί να είναι όμορφο. Εγώ θέλω να δείξω ότι ό,τι είναι χρήσιμο μπορεί να είναι και όμορφο |
ζήσε πιο απλά ώστε οι άλλοι απλά να ζουν |
η αλήθεια δε βρίσκεται πουθενά αλλού παρά μέσα μας, ούτε μπορούμε να τη βρούμε με τη χρήση βίας προς εξωτερικούς εχθρούς |
η αλήθεια δε μειώνει ποτέ έναν δίκαιο σκοπό |
ο άνθρωπος χαλάει τα πράγματα πολύ περισσότερο με τα λόγια του παρά με τη σιωπή του |
ο μόνος τύρανος που δέχομαι σ\'αυτόν τον κόσμο είναι η \'σιγανή μικρή φωνή\' μέσα μου |
ο σκοπός πηγάζει από τα μέσα, όπως το δέντρο μεγαλώνει από το σπόρο |
οφθαλμός αντί οφθαλμού κάνει όλον τον κόσμο τυφλό |
σε ζητήματα συνείδησης ο νόμος της πλειοψηφίας δεν έχει καμμία θέση |
το μεγαλείο ενός έθνους και η ηθική του πρόοδος μπορεί να μετρηθεί από τον τρόπο που συμπεριφέρεται στα ζώα |
једини тиранин којег прихватам у овом свету јесте ’тихи мали глас’ у мени |
в вопросах совести закон большинства не действует |
величие нации и её духовное развитие измеряется отношением к животным |
все то, что мы едим без надобности, крадется из желудков бедняков |
във въпросите на съвестта няма място за законите на мнозинството |
живи једноставније тако да би други могли једноставно да живе |
живите просто, чтобы другие могли просто жить |
истина никада не шкоди ствари која је права |
истина се не проналази нигде другде него у нама самима, нити се може наћи употребом насиља против спољних непријатеља |
людина більше руйнує своїми словами ніж мовчанням |
нас вчили, що прекрасне не може бути корисним, а-корисне не може бути пркрасним . Я ж хочу показати що, корисне також може бути прекрасним |
нема пута ка миру. Мир је пут |
нет пути к миру. Мир и есть путь |
око за око - и цео свет ће ослепети |
око за око i свiт залишиться слiпим |
око за око, и светът ще ослепее |
постани промена коју желиш да видиш у свету |
права автоматически возникают у того, кто должным образом исполняет свои обязанности |
права аутоматски припадају ономе, који ваљано испуњава своје обавезе |
правда - вещь внутренняя. Не надо искать ее вне или бороться за нее с внешними врагами |
Правда никогда не вредит правому делу |
правду можна знайти лише всередині самих себе, а не використовуючи насилля супроти інших |
признак, колко е велика и прогресивна една нация е отношението й към животните |
седам социјалних грехова: политика без принципа, богатство без рада, уживање без савести, знање без карактера, трговање без морала, наука без хуманости и обожавање без жртвовања |
семь социальных бед: политика без принципов, благополучие без труда, удовольствие без зазрения совести, знание без качества, торговля без морали, наука без гуманности и боготворение без жертв |
сила – это не следствие физических способностей. Ее источник – неукротимая воля |
снага не долази од физичке способности већ од несаломљиве воље |
срећа је када су у хармонији оно што мислите, што кажете и оно што радите |
стани промяната, която очакваш от света |
стань тією зміною, яку ти хочеш побачити у світі |
стань той переменой, которую ты ждёшь от мира |
у стварима савести закон већине нема места |
цель заключена в средствах, как дерево в семени |
человек может разрушить своими словами гораздо больше, чем своим молчанием |
човек много више уништава ствари речима него ћутањем |
я готов признать только одного этом мире тирана - мою собственную совесть |
אין דרך אל השלום. השלום היא הדרך.. |
אם נחיה באופן יותר פשוט, זולתנו פשוט יחיה |
בעינייני מצפות, אין חוק הרוב קובע |
גדולתה של אומה והתקדמותה המוסרית נמדדות בדרך בה היא מתייחסת לחיות |
האדם מקלקל את הכל יותר במלותיו מאשר בשתיקתו |
האושר הוא כאשר מה שאתה חושב, מה שאתה אומר, ומה שאת עושה הם בהרמוניה |
האמת אינה יכולה להזיק למטרה צודקת |
הזכויות מגיעות באופן אוטומטי לאלה הממלאים את תפקידם |
הכוח לא בא מיכולת פיזית. הוא בא מרצון עז |
המטרה נמצאת באמצעים כמו העץ בזרע |
הרודן היחידי המקובל עלי בעולם הזה הינו הקול הקטן והשקט שבתוכי |
לימדו אותנו להאמין שאפשר לוותר על מה שיפה והיעיל לא צריך להיות יפה. רצוני להוכיח שהיעיל יכול להיות גם יפה |
עין תחת עין עד אשר כל העולם עיוור |
שבעה חטאים סוציאלים: פוליטיקה ללא עקרונות, עושר ללא עבודה, תענוג ללא מצפון, ידע ללא אופי, מסחר ללא מוסר, מדע ללא אנושיות, הערצה ללא הקרבה |
תהייה אתה אותו שינוי שהינך רוצה לראות באולם |
آدمی با سخنش همه چيز را خراب ميکند و نه با سکوتش |
اتمام سخن از مفاهيم رشد ميکند به همان صورت که درخت از دانه جوانه زده وبوجود میآيد |
اضافه خوری درواقع دزدی از شکم فقرا است |
الإنسان يهدم الأشياء بكلامه أكثر مما يهدمها بصمته |
الحقيقة تكمن داخل أنفسنا، ولا يجب البحث عنها في مكان آخر ولن تظهر عن طريق ممارسة العنف مع الآخرين |
الحقيقة لا تضر أبداً قضية عادلة |
الدكتاتور الوحيد الذي يمكن أن أرضى به على الأرض، هو فقط ضميري |
العيش ببساطة يسمح للآخرين أن يعيشوا أيضاً ببساطة |
العين بالعين يجعل كل العالم أعمــى |
الهدف في الوسائل كالبرعم في الشجرة |
بزرگی یک ملت و پیشرفت معنوی آن می تواند بر اساس رفتاری که با حیوانات می شود ارزیابی گردد |
به ما آموخته شده که باور کنيم که چيزيکه زيبا است احتياج ندارد که قابل استفاده باشد و چيزيکه قابل استفاده است نميتواند زيبا باشد, من ميخواهم نشان بدهم که چيزيکه قابل استفاده است ميتواند زيبا هم باشد |
به همان تغيير و تحولاتی که می خواهيد در دنيا مشاهده کنيد تبديل بشويد |
تنها مستبدی را که من در این جهان قبول می کنم هنوز همان صدای کوچک درون من است |
حقوق به کسی تعلق می گیرد که وظایفش را انجان میدهد |
حقيقت هيچ محلی پيدا نميشود بجز درون ما, ونه با ايجاد خشونت عليه دشمنان خارجی |
حقیقت هرگز انگیزه ای را که صحیح است تخریب نمی کند |
خطايا اجتماعية سبع: سياسة بلا مبادئ، ثروة بلا عمل، متعة بلا وعي، معرفة بلا شخصية، تجارة بلا أخلاق، علم بلا إنسانية، وعبادة بلا تضحية - المهاتما غاندي |
در زمینه وجدان , قانون اکثریت هیچ جایی ندارد |
ساده تر زندگی کن تا بقیه هم بتوانند بسادگی زندگی کنند |
في مسألة الضمير، قناعات الأغلبية لا مكان لها |
كل ما يؤكل من غير ضرورة، يُسرق من معدة الفقراء |
كن أنت التغيير الذي تحب أن تراه في العالم |
لا تنبع القوة من القدرة المادية وإنما تأتي من الإرادة التي لا تقهر - المهاتما غاندي |
لقد علمّونا الإعتقاد بأن ما هو جميل لا يكون بالضرورة نافع وأن ما هو نافع ليس بالضرورة هو جميل. أريد أن أبرهن بأن ماهو نافع يمكن أن يكون أيضاً جميلاً |
ليس هناك طريق نحو السلام وإنما السلام هو الطريق |
هیچ راهی به صلح وجود ندارد , صلح خود یک راه است |
يمكن أن تقاس عظمة الأمم وتقدمها الأخلاقي بالطريقة التي تتعامل بها مع الحيوان |
چشم در برابر چشم و جهان همه کور خواهد شد |
अंतःकरण के मामले में बहुमतता के कानून की कोई जगह नहीं |
आंख के बदले आंख पूरे संसार को अंधा बना देगी |
आदमी अपनी चुप्पी के बजाए अपने शब्दों से ज्यादा नुकसान करता है |
किसी भी देश की महानता और नैतिक प्रगति इस बात से ज़ाहिर होती है कि वहां जानवरों के साथ क्या बर्ताव होता है |
जो कुछ भी हम भूख न लगने पर भी खाते हैं वह ग़रीबों के पेट से चुराया होता है |
जो फ़र्क इस दुनिया में देखना चाहते हो, वही फ़र्क बनो |
मेरे भीतर की \'छोटी-सी, हल्की आवाज़\' ही वह तानाशाह है जो मुझे मान्य है |
सत्य केवल अपने अंदर ही पाया जा सकता है न कि बाहरी शत्रु के ख़िलाफ़ हिंसा करने में |
सत्य न्यायोचित मसले को कभी नुकसान नहीं पहुंचाता |
साधन से फल उपजता है, जैसे बीज से पेड़ उगता है |
साधारणता से जिओ ताकि और लोग भी साधारणतः जी सकें |
हमें सिखाया गया है कि जो सुंदर है वह उपयोगी नहीं और जो उपयोगी है वह सुंदर नहीं। मैं यह साबित करना चाहता हूं कि जो उपयोगी है वह सुंदर भी हो सकता है |
ความจริงไม่เคยทำร้ายเหตุผลที่ดี |
จงทำตนเป็นการเปลี่ยนแปลงที่ท่านต้องการให้เกิดขึ้นในโลก |
ทุกสิ่งที่เรากินโดยที่ไม่ได้ต้องการอย่างแท้จริงนั้นเป็นการแย่งชิงจากคนจน |
ระบบตาต่อตา จะทำให้คนทั้งโลกตาบอด |
สำหรับความผิดชอบชั่วดี กฎเสียงข้างมากไม่เกี่ยว (มหาตมะ คานธี) |
หนทางสู่สันตินั้นไม่มีหรอก สันตินั้นแหละคือหนทาง |
เผด็จการเพียงหนึ่งเดียวที่ฉันยอมรับก็คือเสียงที่อยู่ในใจของฉัน |
ใช้ชีวิตง่ายๆ เพื่อให้คนอื่นได้มีชีวิตอยู่ |
‘l fine è nei mezzi come l’albero nel seme |
’n oog vir ’n oog maak die hele wêreld blind |
あなたが、この世界で見たいと望む、変化でありなさい。 |
一个国家的伟大与否及其道德的发展可以其对待动物的态度来衡量 |
一個國家的偉大與否及其道德的發展可以其對待動物的態度來衡量 |
世界上我唯一可以接受的暴君就是自己的良心 |
世界上我唯一可以接受的暴君,是仍然對我輕聲細語的那一位 |
人用語言毀滅的事物多於用他的沉默 |
人类的言语比沉默更能毁灭东西 |
他们领我相信美丽的东西不必有用,有用的东西无需美丽。但我要证明美丽的东西也会有用。 |
以更簡單的方式生活,以便讓別人可以簡單地活著 |
以眼还眼,世界会变成瞎子 |
做出你想在世上看到的改變 |
吃根本没必要吃的东西等于抢了穷人的饭碗 |
唯一支配するものとして私が受け入れるのは、私の内なる静かで小さな声である |
平和への道など無い。平和こそが道なのである。 |
強さは肉体的容量からくるのではない。不屈の精神から生まれるのである |
從方法延伸出來的結果,就好像樹從種子萌芽一樣 |
復仇使整個世界變得盲目 |
我々がより素朴に生きれば、他者も生きられる |
我々が必要以上に消費する食物は、すべて貧者の胃袋から奪うそれである |
我們吃的每樣東西如果不是我們確實需要的,就等於是剝奪貧困人們的肚子一樣 |
我們已經被教導爲相信漂亮的事物未必有用,有用的事物不可能漂亮。而我,要證明的就是,有用的事物也可以很漂亮 |
是你想在世上看到的变化 |
是你想在世上看到的變化 |
沒有通往和平的路,和平就是路 |
没有通向和平的路。和平就是路。 |
目には目を、そうして世界は盲となるだろう |
目的は手段に見出される。木が種から生まれるように |
真理は決して正しい大義を損なわない |
真理完全是内在的,不必在我们自身以外去寻找,也不能通过与外敌残酷斗争来获得 |
真理永远不会破坏一个公正的原因 |
真相永遠不會破壞任何一個導因 |
简朴地生活,以便让其他人也能够简朴地活着 |
结果萌芽于方法,就象大树萌芽于种子 |
美しいものは便利でなくてもよく、便利なものは美しくなくてもよいと教えられてきた。便利なものは美しくもあり得るということを、証明したい |
良心の問題において、多数決は通用しない |
若以良心而言,多數法則就無立足之處。 |
讲到良心,很多法律就会无立足之地了 |
除了我們本身,真理無處可尋,即使是用暴力來對抗外敵 |
간디의 7대 사회악: 1) 원칙없는 정치, 2) 근로없는 부(富), 3) 양심없는 쾌락, 4) 도덕성 없는 지식, 5) 도덕성 없는 상거래, 6) 인간성 없는 과학, 7) 희생 없는 신앙 |
권리는 의무를 다하는 사람에겐 자동적으로 발생한다 |
더욱 소박하게 살라, 그러면 다른 사람들도 소박하게 살게 될 것이다 |
양심의 문제에 있어선 다수결의 법칙은 존재하지 않는다 |
이 세상에서 내가 받아 들일수 있는 유일한 폭군은 나의 내면의 \'조용하고 작은 소리\'이다 |
정말 필요해 의해 먹는 것이 아닌 음식은 모두 가난한 사람들의 위에서 훔쳐온 것들이다 |
평화로 가는 길이란 없다. 평화 그 자체가 길이다 |
한 나라의 위대함 그리고 그 도덕 기준은 그 나라 사람들이 동물들을 어떻게 취급하는가에 의해 측정될 수 있다 ( 마하트마 간디 ) |
힘은 육체의 용량에서 나오는 것이 아니다. 이는 불굴의 의지(력)에서 나오는 것이다 |